piroger

Jag lämnade en otroligt spännande cliffhanger i förra delen om huruvida Philadelphia giget gick. Roland slog micken i käften och fick en fläskläp och själv lyckades jag få Richards mickkabel runt gitarrhalsen när han skulle utföra sitt ökända lasso move som han plockade upp i Texas. Spektakulärare än så blev det inte men publiken gillade det.

Idag är det New Yorks tur att åka på en dos ännu mer terror. Men denna gång i form av Sonic Syndicate och skäggiga vikingar. Men innan vi skulle sätta vår attack i verket så åkte vi till Brooklyn för att hälsa på Mikes morsa, som bjöd på kaffe och nybakade bagels. Fick även chansen till en varm dusch vilket inte var fel.

När vi körde in i Manhattan över Brooklyn bron, så fick man den där känslan man hade när man va liten av att va med i en fet action rulle. Allt detta enorma hade man sett hundratals gånger på film. Men nu fick man uppleva det på riktigt, mäktigt som satan. Klubben vi skulle lira på var fräsch och vi lyckades även ha sånt jäkla flyt att hitta en parkering utanför. Ikväll var förmodligen vår viktigaste spelning på hela turnén, för det skulle dyka upp tjockvis med journalister plus ett par snubbar från bolaget. Så nervositeten steg en aning, och de blev knappast lättare av att vi bara fick fem minuter soundcheck. Men giget gick lysande, och att döma av responsen efteråt så gjorde vi förbannat bra ifrån oss. Hell Yeah!

Efter konsären va slut så gjorde vi lite sightseeing i Manhattan by night och spanande in Ground Zero, Time Square, the Empire state building mm. Synd att man inte hade en eller ett par lediga dagar här för några timmar en måndag kväll räckte knappast för att uppleva allt i NY.

Poughkeepsie 04 Dec - Mikeys Birthday

Idag skulle egentligen vara en Day Off, men precis innan turnén starta fick vi reda på att de hade klämt in en sista minuten spelning även på detta datum. Stället var ett riktigt råtthål och det var lika kallt inne som ute, dvs minus 4-5 grader. Frös som satan gjorde man! Inget varmvatten på toaletterna häller så att fixa frillan var inte att tänka på. Fick bli mössa på huvet, och hade mer än gärna slängt på tumvantarna också. Frågan är hur bra ens gitarrspel skulle bli då? Spelningen kändes mest som ett vanligt eftermiddagsrep hemma i Falkenberg. För publiken va riktigt off, eller publik och publik, de 50 gubbar som hunnit dit innan vi gått på. Något som var jäkligt trist var dock att två snubbar hade åkt 30 mil ända från Worchester för att se oss igen. Men hade inte hittat till klubben i tid och därmed missat hela showen. Inget och göra åt tyvärr, men vi sa att vi kommer tillbaka i Maj och kan sätta upp dem på gästlistan då. Vilket de blev super nöjda över.

Vår manager fyller 40 år idag så vi hade tidigare under dagen tjackat två tårtor för att fira detta. Så innan vi skulle ge oss av till nästa ställe så kokade vi kaffe och dukade upp "långbord" bilen. Självklart skulle Mike ha första tuggan, och när han skar ut sin bit, så passar John på att smyga upp bakom och trycka upp den andra tårtan i fejan på han. Sjukt klockrent. Grattis på födelsedagen Mike!


Nästan som Jul på Liseberg. Fast denna ren va lite väl untrue.


Signerar en snubbes bas


Manhattan


Mike 40 år


Anar inte ett skit vad som komma skall.


Ägd som fan! ;-)