piroger

Tackar som fan till Deathstars, vårt crew, alla arrangörer och alla som kommit för att se oss och gjort denna turné till en utav de bästa någonsin! Nu är den slut vilket både är på gott och ont. Gött som fan att vara hemma, träffa sin familj, flickvännen, balkongen mm och slippa leva som en råtta. Samtidigt saknar man alla ställen, all fart och fläkt och framför allt Deathstars som är världens bästa band. För att visa vår uppskattning till dessa sköna glamgossar tog vi i Hamburg tillfället i akt och lekte maskerad, och klädde ut oss till våra idoler. Komplett med ryska uniformer, ridstövlar, kaptenshatt, corpse paint, läppstift och ett par kilo glitter i fejan som skulle ge vilken julgran som helst komplex. Hur grymt som helst och minen på publiken när vi kom ut som Deathstars var helt oslagbar hehe
.

Natten efter Hamburg blev rätt tokig den med. Detta var ju sista resan, och sista möjligheten att dunka plåt i bussen, dricka upp all gratisöl och maxa stereon så det blöder i öronen på sovfolket på våningen ovan. När klockan var 5 på morgonen var det dags att gå på färjan mellan Puttgarden och Rödby, och en full Skinny Disco lyckades där med bedriften att skrämma slag på en hel skolklass. Tänk er själva en kalasfull snubbe, två meter lång, dreads ner till röven och ansiktet fullt av gammalt smink komma fram och vilja prata mer er. Ungarna lär inte få en blund i ögonen på flera veckor hehe (no offence Skinny jag gillar dig som fan!!)  

Att se John med smink är en högst ovanlig syn


John goes Black Metal

I Malmö nästa morgon stod farsan och syrran och väntade utanför bussen med tårta. De påstod att det var min födelsedag idag, men i mina öron är det bara en stor konspiration och förnekar det i allra högsta grad. Men tack för tårtan iaf! Efter frukosten på KB stack jag, Richard och syrran ut på stan för att få uppleva lite tväräkta Svennekultur (eller Skåne är inte riktigt vad jag kallar Sverige, men man kunde ju inbilla sig). Idag hade det även kommit en tatuerare till stället som erbjöd sig att tatuera oss. Och Robin som är lika hungrig efter nya gaddningar som en svältande valross, var inte sen med att slänga upp armen och låta bläcket glöda. Deathstars ville inte vara sämre än oss och hade ikväll valt att köra Sonic Syndicatetema på sitt gig. Så när det var deras tur att inta scen, gör de det samtliga iklädda Sonic tröjor och hoppar omkring som påtända kaniner i låtarna. Aldrig tidigare har jag sett Deathstars hoppa under ett gig så det var en mycket oväntad syn hehe. Efter giget va det svettigt kramkalas och en förfriskad snubbe som fått lite för mycket av det goda passade även på att sparka sönder toaletten i vår loge. Nåja, utöver denna missär och en decimeter vatten i logen var det ett trevligt avslut, och jag vill till sist tacka alla i publiken som hurrade och sjöng för mig under vårt gig! Tack som fan!!

Note: Detta var sista inlägget för denna turné, och Rogers Blogg-redaktionen kommer nu ta en mycket välförtjänt bloggpause under några veckor. But I will be back

Hell-sningar Roger - Din vän i etern


Direktörsyrran


Ibland är man lättroad..


Robin "klotterplanket" Sjunnesson utökar gaddningarna


Signera skivor suger ju..


Fy fan för aftershow Pizza


Wippen kyler av sig


Dah Death Syndicate


Syrran efter några folköl


Misshandlad sketestol

Då var man tillbaka i gamla goda hårdrocks-Tyskland igen för en handfull gigs. Rockar ju, förutom den "nackdelen" att vi blir tvungna att agera huvudband och spela sist varje kväll. På så sett måste man gå upp tidigt (kl 13:00) sätta upp sina grejer och soundchecka först varje dag. Det kommer alltid massa viktigt folk från skivbolaget som man måste låtsas va trevlig mot, och ljuga att allt går skit bra medans det i själva verket suger något kopiöst! Sist men inte minst, när man väl spelat klart och ska duscha, så är givetvis ALLT varmvatten slut för att Deathstars stått där i timmar och skrubbat sina bleka arslen. Rockar inte.. Nej tacka vet ja spela först där man spelar sina två låtar med helt odugligt ljud och kan gå och lägga sig sen. Alternativ två: supa sig redlös på huvudbandets sprit och däcka i fel buss (vilket av dem väljer man själv).

Rog- och Richlasher

 

Här om dagen var vi i Köln på Underground, där vi gjorde en av de första spelningarna i Tyskland någonsin. Den gången hade vi världens dödaste fiskpublik men mycket har hänt sen två år tillbaka. Ikväll var det mer än packat och när vi väl drog igång efter Deathstars var det som att släppa ner ett köttstycke i en ormgrop! HELT JÄKLA INSANE!!!  Köln rockar och det var tom värt att ställa sig i en svinkall duschjävel efteråt. På schemat stod det att vi var tvungna att vara ute ur stället kl 01:00 STRIKT, men klockan hann både bli halv två och två innan promotorn lyckats slänga ut alla motsträviga fyllesvin ur Sonic och Deathstars. Det var ju ändå måndag så lite medkänsla fick han ju ha.

I Frankfurt har vi aldrig spelat förut men stället var slutsålt, och arrangören tog emot oss med öppna armar när vi kom. Efter load-in och soundcheck fick jag användning av mina 30 års erfarenhet som elektriker, då jag fick tummen ur röven och lödade om två trasiga kablar som jag lyckats rocka sönder under turnén. Så nu slipper jag snylta på Emils (gitarrist i Deathstars) grejer i fortsättningen. Good shit! Själva spelningen ikväll var även den riktigt galen. Efter halva setet får Richard en mycket tokig idé att stagediva ut i publiken. Tyskarna fattade vinken och efter det så var det hur mycket folk som helst som skulle upp och kasta sig från scen. I normala fall brukar vi ha en eller ett par kemikazepiloter per låt men nu snackar vi fem-sex gubbar uppe på scen SAMTIDIGT! Hur många är vi i detta band egentligen och vad tusan gör dom i Johns trumset frågade jag mig? Allt va bara kaos fullständigt, men fasen vad kul det var hehe!!!

Just nu är klockan 3 på natten och bussen rullar mot Hamburg. De flesta har haft vett att gå och lägga sig förutom Robin som sitter i loungen och håller låda för sig själv, samt Micke och Skinny som diskuterar mixerbord eller dylikt som man inte begriper ett skit om. Jag är ledsen att meddela att detta blir mycket olyckligtvis näst sista bloggen från denna turné, och jag vill redan nu tacka alla som troget följt mitt liv ute på vägarna. Tack som fan!!

John och Richard värmer upp inför Köln giget


Tom tysk hälsade på oss igen i Frankfurt


Scenen i Bochum


Rolands egen klädkedja går bra i Tyskland just nu


Roland visar hur en Stevie Vai gura ska shreddas 


Vad fan skulle du in där och göra?


Inga UFON i toaletten tack

I Dordrecht så har bussen parkerat utanför en stor kyrka, wtf? Nog för att det är helg men gå i kyrkan är väl lite väl ambitiöst om man frågar mig, såvida man inte är på turné med As I lay dying eller Carola? Deathstars trummis Ole är ju iofs gammal Black Metal trummis så det är väl för hans skull vi står här. Det visade sig dock att kyrkan är dagens spelställe, och när man kommer in i lokalen så ser det ut som vilken nersöpen hårdrocksplace som helst. Fräckt! Efter soundcheck gick jag och brorsan ut på staden guidade av två stycken Holländska polare till Richard. Som han lärt känna via World Of Warcraft (varför blir jag inte förvånad)? Men de var trevliga och tog oss runt i varje del och hörn av staden. Ikväll skulle även vår kontaktperson Mick från Ibanez/Tama dyka upp (Jag, Karin och John har sponsring på det) så då gäller det att lämna bra intryck och inte spela som en påse skridskor. Tyvärr blev det ingen ny gitarr denna gång men väl ett par paket plektrum, och han fixade även till intoneringen på mina nuvarande gitarrer så de låter som nya igen. Helt grymt!!

Tyvärr var inte spelningen den bästa från vår sida, men publiken skötte sig exemplariskt. Ett par front-row brudar hade gjort egendesignade Sonic Syndicate tröjor och började tom gråta mellan ett par låtar. Har aldrig sett något likande förut haha. Efteråt var det Deathstars tur att gå på, och de hade också en grym publik förutom EN Idiot som står och pekar finger och skriker "FACK AFF" Under hela giget. Humm varför i helvete betalar man dyra pengar för att gå och se band man ändå hatar? Mellan en låt så får Andreas Whiplasher nog av idioten och ber honom komma närmare scen, för sedan ge honom en rak högerkrok. Haha helt bäst!!! Detta mycket exklusiva oförglömliga ögonblick finns nu även bevarat på Youtube. Spana in det här: http://www.youtube.com/watch?v=32Srzg-uzCs

No one fucks with the Whip


Skinny Disco i sin naturliga skepnad

Nästa spelning var i Enschede (Nej inte Enskede i Stockholm utan detta ligger i Holland). När jag vaknar (13:00) så låg alla fortfarande och sov så jag beslutade att själv leta mig in på stället. Allting var helt nybyggt, stort som fan och med en miljon ingångar minst. Men till slut hittar jag en öppen dörr och traskar in. Stället påminde om en stor skola med massa korridorer, våningar och lokaler, och det dröjde inte länge innan jag var complete lost!! Jag frågar någon om hon visste var scenen var men hon förstod inte alls vad ja prata om? Humm, väl tillbaka på bussen så hade de börjat loada-in, och jag blir guidad upp till andra våning där scenen och logerna fanns. Stället var i övrigt helt grymt, kanske det fetaste på hela turnén och det var nästan slutsålt vilket inte gjorde det sämre. Allting vara bara helt perfekt fram till efter giget då jag skulle gå till cateringen och hämta något att dricka. I all min iver glömmer jag att det är en glasdörr emellan rummen och FACEPLANTAR rakt in i dörren(!!!). Krocken gick så illa att ena ögonbrynet sprack och blodet sprutar. Väldigt mycket metal men helvete vad klantigt av mig och satan vad ont de gjorde!!!!   

Blod Hell yeah!!


Ännu en (hård) posebild med Martin Rö-tott


Micke och Robin gillar varandra


Här kunde man skymta Robin och Micke senare under kvällen


Cat har ibland svårt att behärska sin styrka


Helt Bäst!

Bokaren av turnén måste varit väldigt mån av att visa oss hårdrockare lite kultur när vi är ute på vägarna. Så den tredje day-offen lades mycket tacksamt i Paris, och inte på något dieselstinkande truckstop där det roligaste man kan göra är att köpa driversdog och streckkolla på Macgyver. Inget fel i det alls, men blir rätt drygt efter 12 timmar. Väl framme i Paris så stack sight-seeing eliten i form av mig, Richard och Roland in till city för att denna gång kolla in Nottredam. Eiffeltornet och Mona-lisa såg vi förra gången så fuck them. Nottredam är en stor Cathedral som ligger på en ö i centrala Paris. Hit kan man gå på söndagar och bikta bort bakfylleångesten, men även (i vårt fall) på måndagar för att bara se sig omkring. Här bor även en känd ringare med bölder på ryggen och skevt ansikte. När ringaren inte ringer så extraknäcker han bl.a som skådespelare och har gjort sig populär i ett flertal filmer. Med andra ord en mycket upptagen och business inriktad kille. Efter detta tog vi tunnelbanan till Triumfbågen och spanade in lite schyssta shopping gator, för att sedan landa på en sushirestaurang. Jag hatar sushi!! Eller hatar kanske är ett för starkt ord, men rutten fisk har aldrig riktigt varit min påse. Så det fick bli kycklinggrillspett med ris för min del.

Nottredam yöy


Triumfbågen By Night

Spelstället nästa dag heter La Locomotive och här har vi spelat en gång tidigare. De ligger vägg i vägg med Moulin Rouge som är en känd teater, och för att inte störa skådespelarnas repetering så var vi förbjudna att soundchecka på hela eftermiddagen. Så efter vi riggat upp bröten fick man hänga backstage och hålla sig till det man är bäst på, dvs slappa och dricka öl. Vi hann även med att gå ut en runda och jag skojar inte, men vi gick säkert förbi ett hundratal strippklubbar på en och samma gata, och gatan efter hittade vi minst tjugotal gitarraffärer!!!

-          Va fan stripp och gitarraffärer är ju den enda man behöver här i livet menade Robin!

När väl dörrarna öppnades så forsade folket in, och när alla var inne så kom något smartass på att de ville göra en photoshot på oss framför scen!! Så mitt framför ögonen på all publik fick vi stå och posera framför kameran. Kände man sig inte redan dum av att bli fotograferad så blev de verkligen inte lättare av att ett par hundra franskbaguetter står och stirrar på en. Själva spelningen var iaf helt grym och stagedive verkar vara en mycket populär gren här i Frankrike. T.o.m under baladen så skulle folk upp och kasta sig i publiken. Vissa med mer eller mindre lyckade resultat och jag är hundra på att minst ett par strök med. Att faceplanta rakt ner i betonggolv kan inte vara det mest hälsosamma här i livet.

Luxemburg nästa dag var ett STORT helt nybyggt ställe med det absolut senaste av allt! Att vi inte spelade här med In Flames i höstas är för mig helt obegripligt. Nej då var vi på en mindre klubb inne i stan(?). Mer centralt möjligen men ett riktigt skitställe om man jämför med detta. Det enda som egentligen sög var att det bara fanns en internetlina i logen. Detta kan ju inte annat än sluta med blodigt slagsmål då vi är sex st brutalt internetberoende medlemmar i Sonic. Men det löste sig som så att vi skramlade ihop våra sista besparingar och gick till närmaste elektronikshop och investerade i en router. Så nu har vi vår egen Geek Squad SS Access punkt med på varje kommande spelning. It rocks!



Moulin Rouge och La Loco till vänster


Sexodrome mitt över gatan


Efter gig är det Pizza och webcam porno som gäller


Skinny mastermind bakom Deathstars bloggen


Betala räkningar måste göras även ute på turné, suger ju..


Vill man ha monitorer som låter röv så är det dessa som gäller


Signerar en (ful) gitarr

Madrid har vi bara lirat i en gång förut, medans våra dödstjärnevänner varit här en handfull gånger fler. Så det var inga konstigheter vems fans som stod och tryckte utanför stället när vi kom dit. Så medans Deathstars fick agera rockstars stod vi andra fåntrattar och stampade i marken, och väntade över att få gå in till staden. Målet var "Plaza de major" som är ett gigantiskt torg i Madrid där turisterna flockar sig för att ta kort på knepiga statyer, sola sitt bleka skin eller som i vårt fall sitta och dricka Sangria. För er icke lika proffisionellt insatta i den spanska kulturen som jag. Så är Sangria en blandning av rödvin, fanta, lime, socker och gärna något fruktigt som äpple, apelsin (eller potatis vid fruktbrist). Detta är jäkligt populärt och påminner lite om glögg (även om ingen höll med mig om det). Gött är det iaf!

Senare på eftermiddagen var det load-in och soundcheck. Inget revolutionerande där direkt förutom att allt blev försenat och förbannat stressigt i slutet. Jäkla klabb, men det är sånt som händer. Tio minuter efter dörrarna fick förbandet kliva på, och jag bestämde mig för att gå ut och slänga ett getöga på dem. Lät schysst som fasen, och döm av min förvåning när de plötsligt kör en cover på Scar Symmetrys "The Illiusionist"! Hur fräckt är inte det? Nej tummen upp för dem. Sedan var det vår tur och det gick rätt fräckt det med vad jag minns. Nej jag börjar inte bli dement, och var inte full. Men spelar man varje dag i fem veckor så har man ingen chans i helvete att komma ihåg hur det gått på alla gig. Ja minns dock att John hade världens minsta och ostabilaste trumpodie, och ikväll hade han STRÄNGT FÖRBJUDIT oss att ens gå i närheten av det. Men i stridens hetta så var ju det glömt, och klart som fan man skulle upp på det och banka på cymbalerna ändå haha!

Katten blandar grogg på Fanta och fanta(?) 


Staschar krubb

I Alicante drog det i turisttarmen rejält så jag och Richard tog en heldag ute i staden och kollade in centrum, stranden, ett shoppingcenter, och vi var även på ett gamalt riddarslott i värsta Hammerfall andan. Mitt i allt svenneturistande blev vi även överfallna av ett gäng förstummade fans som ville ha autografer, ta kort och pussa oss på kinderna! Usch och fy, men trevligare det än att de slår oss på käften iaf. Vi sprang också helt oväntat på ett par gamla jobbkollegor från Blöjfabriken i Falkenberg. Hur coolt som helst ju! Men de ville varken ta kort, ha autograf eller pussas. Stället ikväll var det absolut minsta på hela turnén med en helt über minimal scen (Tänk Rockstugan i Halmstad Eller gamla Wake-up). Men det var över 300 biljetter sålda och när vi drog igång var golvet helt smockfullt!! Folk röjde som det vore dess sista dag, och kom man för nära kanten grabba de tag i en och vägra släppa! Helt sjukt tokig spelning, men fasen vad kul det var!!!

Roggan i Alicante, observera berget in dah back


Dåligt med turister såhär års


Uppe på Berget Hell Yee


Viking och Börje från Falkenberg men vem fasen är den tredje???


Scenen i Alicante och ett gäng förvirrade roddare


Emo Rolle och två posande emotöser


En spansk fiskmås filosoferar över livet


Bussdrivern oO

Stället i Milano hade vi blivit varnade för skulle vara ett riktigt dasställe, och mycket riktigt. Efter man gått in tog det inte fem minuter innan man gick ut igen. Smutsigt och ofräscht, toaletter som inte ens gick att spola, lösa hundar som gick loss på allt och alla, och en nästan helt obefintlig scen. Nej här ville man inte vara kvar så efter vi loadat in stack jag, Richard och Roland ut och rekade sevärdigheter. För en gång skull var det rätt gohärligt väder ute och inte kilometervis med äcklig snö. Något det dock fanns gott om i Milano var fotbollshuliganer då det var möte mellan Inter och Manchester United ikväll. Säger mig inte så mycket men det ska tydligen vara förbannat fräckt! På varje krog och varje hörn flockade det sig fulla högljuda supportrar och då främst engelskmän. Så hade man skrikit Inter hade man garanterat åkt på en högerkrok.

Katedralen i Milano, två svennejävlar och en miljon fotbollshuliganer


Ragge och Tour-manager Anthony

Tillbaka på stället så var det soundcheck och efter bara en halv låt var John helt vansinnig! Då två trumset inte var något alternativ ikväll så tvingades han spela på Deathstars trummor. Vilket är som att spela på ett trumset tjackat på Gekås menar John. Va fan trummor som trummor? Det är väl bara och banka och se glad ut (menar jag som kan jämföra sitt trumspel med att hälla ut en säck potatis). Efter soundcheck var det käk, vilket bestod av en form lasagne, bröd och sallad. Hur fasen ska en form räcka till oss allihop? Men det var väl bara att gilla läget och äta sig mätt på bröd och kaninmat. En kvart senare när alla är mätta och glada kommer dock två nya formar fram med kött och potatis(!!! )Tjena.. Så den maten förblev orörd då det snart var dags för gig, och man ville inte riskera att spy på publiken. Själva giget var dock ingen rolig historia. John var svinförbannad över Gekåstrummorna och schabblade som satan med backtracken mellan låtarna, jag drog en sträng och Rolands mick strejkade titt som tätt. Den enda som höll humöret uppe var Richard som antagligen var för dyngad för att inse misären. Så medans vi andra svor och slet vårt hår, höll han låda för publiken. Efter "showen" skulle vi fått aftershow-käk men kocken var för full så vi fick nöja oss med rester från middagen. Rockar INTE, men det var iaf ett godtagligt skäl.

En uppgiven John under giget i Milano


Cat och hans harem av fans

Nästa dag var en day-off i Barcelona som största del spenderades på ett über stort köpcenter och en restaurang nere vid stranden. Har varit i Barcelona två gånger förut (med In Flames och Soilwork/Dark Tranquillity) och det är en jäkligt fin stad. Den dagen jag är snuskigt rik ska jag och Fanny skaffa oss ett eget mansion här med pool, bungalow och golfbana (hatar golf, men för syns skull). Dagen efter var speldag och det skulle äga rum på "Bikini" som tydligen ska vara ett känt ställe(?). Roxette hade tydligen lirat här var det någon som sa, Yäy! Klubben var iaf helt okej med fräscht backstage, cool, mysig miljö och inte ett jäkla råtthål som man fick erfara i Milano. Efter soundcheck gick vi på restaurang vilket kan tyckas glamoröst, men de var sjukt sega så när vi väl fått in maten var det bara en halvtimma kvar till vi skulle stå på scen! Se efter man slängt i sig käket blev det att lägga benen på ryggen tillbaka, på med tre veckors insvettade scenkläder, stämma gitarren och köra! Inga konstigheter bara pure rock´n´roll hehe. Cat får återigen stå för kvällens citat:

-          Alla fula Cat-fans borde fan få betala dubbelt inträde haha


Framme i Barcelona


Richard stekare solar på playan (parkeringen)


Rich och Cat är redo att möta fansen


Guitar Hero. Rocks!


John får barret gallrat av barberare Robin


Mogenheten på bussen är förhållandevis högre än såhär. Eller inte...